Sen Lykke dog så har jag börjar prata, grubbla, rabbla eller vad man ska säga för mig själv. Coffe frågar ofta vad sa du? vad säger du? vem pratar du med ? Kan jag säga då jag pratar med Lykke eller är jag helt dum i huvudet då? Idag är en sån dag där jag pratat med henne väldigt mycket. Coffe har sovit ganska mycket eftersom han har så ont efter olyckan.

När han frågar vem jag pratar med så säger jag ju alltid "jag pratar med mig själv". Jag vet att Lykke är död och att hon aldrig mera kommer komma tillbaka. Men ibland är det som om jag ser henne och när jag pratar med henne så känns det verkligen som om hon lyssnar på mig och som om hon är där. Jag saknar henne så enormt mycket och Lisa påminner så enormt mycket om henne. hennes sätt, hennes joddlande, när Lykke låg i sängen och "sprang" med benen. Dem är så lika !!!

Men om Lykke vore här hade Lisa funnits då? Hade det här helvetet med socialen och drogerna inte funnits då? Hade vi levt och varit en helt normal Svensson familj eller hade kanske Lykke bott hos sin morfar eller liknande ?? Jag har så många frågor som jag vet att jag aldrig kommer att få svar på och det stör mig något så enormt !! Även fast jag pratar med henne så får jag ju såklart inga svar! Men hon lyssnar, och jag ser henne och hon är verkligen där ! Hennes runda underbara fina ansikte och hennes vita pyjamas med rosa hjärtan på!

Hur hade livet sätt ut? Vilken väg hade vi valt ?? Jag längtar efter henne och att gå igenom det här mina vänner, det är det värsta som kan hända. Jag önskar som sagt inte ens min värsta fiende att dens barn ska dö... Man kommer aldrig slut undra, grubbla, prata, se, minnas... Hon är ju med mig hela tiden, och hon lyssnar när ingen annan gör det på mig <3. Hon finns i min älskade Lisa..... Jag va bara tvungen att prata av mig, godnatt på er <3

Lykke i magen <3

Lisa i magen <3

Ibland känns det som om jag leker med döden, som nu innan helgen var jag och pappa med om en olycka på den där helvetes mopeden. Vi hade änglavakt, Jag vet att det var du älskade Lykke som gjorde att vi blev kvar i livet för att kunna få hem älskade Lisa och leva det livet vi vill med henne. Jag fick hjärnskakning och går med krycka för mitt ben är helt trasigt, pappa (coffe) har skrapsår över hela kroppen och kan inte röra nacken! Men jag vet att allting löser sig !!

Jag vet att Lisa har det jätte bra hos sin morfar och Carina, men varje kväll så gråter jag efter henne och vet att för att jag ska kunna lyckas så måste jag börja med att förlåta mig själv. Men hur jävla enkelt är det när man har gått samma väg hela livet och det är bara den vägen man vet. Nu har jag och Pappa (Coffe) kommit en lång bit på vägen och vi följer våran planering men det är svårt att bryta med det förflutna även fast jag vet att priset jag får när vi eller jag är i mål är det bästa priset en människa kan få. 

Folk dömer mig, precis så som jag dömer andra. Folk pratar och jag låter dem prata! För det här är mitt liv och det är vi som ska skapa våran familj hel igen TILLSAMMANS. Jag behöver inte dem som hugger mig i ryggen utan huvudsaken är att jag har min familj, min älskade Jonna som alltid oavsett vad alltid har stått vid min och pappa (coffes) sida och hjälpt oss komma dit vi är idag!

Huvudsaken är att vi vet, att Lisa vet, Morfar vet, Carina vet, soc vet, resten av våran familj vet, våra behandlare samt psykologer vet att vi gör allt vi ska i planeringen för att Lisa ska kunna flytta hem igen. Vi har mycket att bearbeta, jag menar vi hittade våran första dotter Lykke död bredvid oss (jag önskar inte ens min värsta fiende att hitta sitt barn död bredvid sig) och efter det har vi kastat i oss piller istället för att gå till psykologer eller folk att prata med. Inte konstigt att det är svårt för oss att bryta med det förflutna. Jag har blivit överfallen och vaknat upp naken bakom sibylla vid folkparken när jag var på väg hem från krogen själv efter ett bråk med Coffe och det enda jag minns är att jag får ett slag i huvudet bakifrån. Sen vaknade jag upp naken med rivsår över kroppen sår i underlivet och ett jack i bakhuvudet och kläderna låg lite här och där, jag har blivit rånad i mitt hem av 3 stora grabbar som gjorde mig väldigt illa på ett sätt som man inte behandlar NÅGON för lite cash och knark, jag har sätt saker ingen människa ska behöva se eller vara med om, jag har upplevt saker som jag INTE ENS ÖNSKAR MIN VÄRSTA FIENDE. VARSÅGOD!! Gå igenom allt jag gått igenom och kom sen och döm mig när du bokstavligt talat blivit sönder knullad av folk och livet mot din vilja!!

Jag älskar min Lisa. Och varje dag, kväll, morgon så är jag få jävla förbannad på mig själv för att jag har låtit det gå så här långt. Jag gråter och gråter och gråter OCH JAG VET det hjälper inte att sparka på mig själv men jag måste få gråta, Gråta för att jag har svikit den personen som betyder mest för mig i hela världen. Jag bara önskar att jag kunde få allt ogjort men det kan jag inte!! Jag bara önskar att jag hade sätt hur allt skulle bli men det gjorde jag inte.

MEN

Nu får jag leva därifrån jag är och fortsätta kämpa för jag vet att har jag kommit såhär långt så kommer jag lyckas ha henne här hemma tillsammans med mig och hennes pappa igen ! Det finns inget och INGEN som kan få mig att inte lyckas den här gången. Jag måste få gråts, gråta för att få hem Lisa igen, Lisa mamma älskar dig och Lykke mamma lovar att inget kommer komma i mig väg för att få hem Lisa <3

hej alla

Ville bara vinnka hej och säga att jg är tillbaka med bloggaamdet igen.

ska hoppa i sängen nu så vem vet imorgon kanske det första inlägget kommer.

Puss på er <3